Reumatikerförbundets medlemmar bekräftade i en nationell medlemsundersökning (2022) att möjligheterna till rehabilitering varierar stort beroende på bostadsort. Flertalet av de som svarade har en aktiv sjukdom som påtagligt påverkar deras liv, de har haft sin diagnos relativt länge och bör därför i enlighet med Socialstyrelsens riktlinjer vara välinformerade om sin sjukdom och ha en skriftlig hälsoplan. Det var dock få respondenter (16 procent) som svarade ja på frågan om de får tillräcklig med information från vården om vilka rehabiliteringsinsatser som finns, och hur de olika rehabiliteringsformerna skulle kunna hjälpa dem. 2018 svarade 28 procent ja på samma fråga. Detta är anmärkningsvärt utifrån kraven i vårdförloppen om att patienterna ska ha en hälsoplan som uppdateras kontinuerligt.

Majoriteten av respondenterna i Reumatikerförbundets enkät uppgav att rehabilitering på ett avgörande sätt förbättrar deras livskvalitet och möjligheter att klara sitt vardagsliv. Med detta i åtanke är det extra beklämmande att ta del av en av enkätens slutsatser: att en hög andel av respondenterna överhuvudtaget inte har fått tillgång till rehab de senaste fem åren.

I juni 2022 fick Socialstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna att ta fram nationella riktlinjer för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel. Att frågan nu utreds är ett steg i rätt riktning, men riktlinjerna måste också komma på plats och implementeras. Det räcker dock inte med riktlinjer. Reumatikerförbundet vill också att alla kommuner tillsätter en medicinskt ansvarig för rehabilitering (MAR), som i juni 2020 bara fanns i 85 av landets 290 kommuner. Dessutom behöver varje region ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns.

Pia Lennberg, ordförande Reumatikerförbundet Gävleborg